Bloggen flyttar nu till: www.langrygg.com

This blog lives on at:  www.langrygg.com

Denna gamla blogg kommer att ligga kvar som ett arkiv över svunna tider.

Ser ut som att det kanske blir en tredje Ghostbusters film. Nu blir man ju sugen på att se originalet.

Här i Thailand så verkar dom flesta tro på spöken. Jag frågade Maja lite om spöken, då fick hon ståpäls.

När någon dör här i Thailand så stannar anden kvar i 7 dagar och sköter sig som vanligt, går till jobbet, hälsar på släkt och vänner. Den har inte riktigt fattat att den ska ge upp. Vänner som blir besökta av anden/spöket kan då känna en svag doft av en speciell thaiparfym som används på döda.

Efter dom 7 dagarna så brukar spöket fatta att något inte står rätt till och ger sig iväg. Vissa vill inte eller kan inte förstå detta och stannar, kanske finns det något ouppklarat som den inte kan släppa.

Några regler som jag fått lära mig här för att undvika spöken:

-Böj dig inte ner och titta ut mellan benen, du kan då se ett spöke.

- Göm inte undan dina värdesaker på natten, ett spöke kan då se dom och stjäla dom (tror detta hände Söderkebab en gång).

-Bär inte kläder med avigsidan utåt, du kan då få besök från andra sidan.

-Bygg inte hus på en uttorkad flodbädd, huset blir då hemsökt.

Templet som det är konflikt med Kambodja om har fått tillbaka sitt gamla spöke sen det fastslogs att det står på Khmer-mark,enligt Bangkok Post.

Så om ni kommer till Thailand och vaknar med en främling i sängen, då kan det vara... hmmmm...

Ibland kan man gå förbi ett ställe flera gånger utan att se nåt märkvärdigt med det, för att sen helt plötsligt upptäcka något som faktiskt är lite intressant.

Vid en skytrainstation som jag brukar knalla upp till ganska ofta såg jag plötsligt en liten ekorre springa jämnte mig längs en ledning, inget konstigt med det, men det fick mig att se huset som låg bredvid trappan där jag gick upp, alldeles vid sidan om Sukhumvit road. 

Det var helt omgivet av vatten och träd, såg ut som jag föreställer mig ett gammalt hus i New Orleans. Man kunde se lite fiskar och på en stubbe satt en sköldpadda och kollade på flygfän.

Huset såg rätt tomt ut, tror jag ska undersöka det närmare, vill ju veta vad det är, varför det är som en liten (riktigt)djungel i storstadsdjungeln...

Bangkok är en härlig stad, hela tiden upptäcker man nya saker och jag har ändå inte varit så aktiv sen jag flyttade hit, får väl ändra på det.

Bangkok heter egentligen Krung Thep Mahanakhon Amon Rattanakosin Mahinthara Ayuthaya Mahadilok Phop Noppharat Ratchathani Burirom Udomratchaniwet Mahasathan Amon Piman Awatan Sathit Sakkathattiya Witsanukam Prasit i dagligt tal säger dom Krungthep, lite lättare.

Tänk att skriva någons bkk-adress på ett vykort, hur skulle man kunna få plats med "Mycket sol och bad, allt är bra, hälsa alla, kram" då? 

Det är inte alla thailändare som kan hela namnet heller och de som kan har ofta lärt sig det från en populär sång, ungefär som våra alfabetssånger: 

Jotack, den var rätt så normal. På lördagen efter rockandet så var man ju lite trött. Men man fick ju göra något vettigt så det blev en lite tur i staden.

Först Central World, sydostasiens största shoppingkomplex, ville kolla in Toys R Us. Dom hade inget särskilt skoj och västerländska priser, så det blev ingen leksak som tröst för den lätta baksmällan jag dragit på mig.

Vi bestämde oss för att äta istället. Det blev Pizza Pizza by Yanee, ett restaurang som drivs av en före detta(?) tv-stjärna och hennes italienska man. Mycket goda pizzor, hyggliga priser, bra service.

Sonen ser också ut att gilla pizzorna...

Sen gick vi bort till biografen i Central World. Ingen som vi inte redan sett eller var intresserade av. Men: Konungens äldsta dotter, Prinsessan Ubol Ratana har gjort en film baserad på sin egen roman. Den kommer snart ut och jag tippar att den kommer att gå mycket bra och mycket länge här i Thailand...

Jag har sett trailer några gånger på bio och den verkar visa hela handlingen, tror trailern räcker för mig.

Förresten, Pizza Pizza by Yanee påstår sig ha världens största vedugnsbakade pizzor: 72 cm rakt över, någon som orkar kolla upp om de verkligen är världens största?

Vi hamnade på The Rock Pub igår som planerat. Mycket bra kväll, banden är duktiga, deras Jack Coke smakar fint och dom tar önskemål om vilka låtar de ska spela! 

Gamla sköna låtar som Freebird och  Crazy Train blandas med nyare musik av Offspring och Green Day. Det verkar som att de kan låta som de flesta band. 

Är Thailand "The Land of Copies"? De borde ligga högt på den listan i alla fall!

Var där i över 3 timmar, de stänger kl 02:00, 2 pers, aldrig tomma glas, jack coke, gin & tonic, Bacardi Breezer. Slutnota: ca 1600 baht, då är 100 baht i dricks till bandet inräknat. 320 kr.

Tror jag får dricksa bandet lite mer nästan gång... kanske...  

Kom på att jag inte varit på pickalurven sen i Sverige. Det känns som väldigt länge sen. Har levt som en gubbe i slutet av sina bästa år, inrutat men skönt. Fast man måste skaka loss lite ibland, så nu sitter jag här med en Bacardi Breezer Lime...

Mesigt? Ja lite faktist, men det var allt som fanns i kylen, tyar inte ta hissen ner till kvartersbutiken. Maja kan få handla öl på väg hem från jobbet, om hon är snäll... Det lutar åt rock n roll-stället ikväll, det var ju bra sist!

Imorgon kan jag nog ångra att jag drack, blir så lätt bakis. Och vi som ska till Central World Plaza för att kolla in Toys R Us... Bara för skojs skull, tur att det är inne att vara fyrkantig!

Tur då att det finns en massa roliga apotek och baksmällekurer här, jag ska nog kunna vara tuffare än va somliga tror imorgon!

En som kanske var för tuff var ju allas vår Bat(e)man, han vill nu att pressen ska respektera hans privatliv, jag kan förstå honom, det är skönt att leva inrutat i sin egen lilla sfär: it's hip to be square!

This post is guest blogged by Matt from Phuket Vogue.

For this blog post, I thought I’d tell readers about my favorite time of year in Thailand. There are lots of great festivals and events in Thailand, but the one that always brings a smile to my face is Songkran, but not for the reasons you might think.

Songkran is Thailand’s New Year celebration. It happens every year on May 13 to 15. Most people love the water fights and the street parties, but the reason why Songkran is my favorite time of the year in Thailand is because it brings everyone together.

Young and old, male and female, Asian and Western -- everyone forgets about their differences and comes together to celebrate the New Year. It’s amazing to drive around the streets and see so many happy faces. Sure, people in Thailand are happy a lot of the time anyway, but during Songkran, it all seems so much warmer and more real.

I’ve seen Songkran in Bangkok, Phuket, Koh Chang and Koh Samui. Songkran is definitely best experienced on an island. In Phuket this year, I had the chance to hop on the back of a friend’s pickup truck and ride around the island all day shooting people with a water gun. We had a blast and it was so much more fun to be mobile than stationary.

It was great to do a tour of the island and see such a variety of people and places. What really struck me was that there were gang kids, old people, tourists and expats all enjoying the festival together as one.

The water fighting is great, too, but it’s the whole atmosphere that envelopes Thailand that really excites me. If you’ve never seen Songkran in Thailand, you really must, because it’s like nothing else you will have seen before.

My only advice for Songkran is to arrive at your destination a couple of days before the festival begins and carry your money and phone in a plastic bag at all times. Oh, and wear clothes that you don’t mind ruining.

Här har nån lagt upp en film från Songkran i Phuket tidigare i år:

Då jag i föregående inlägg om Christian Bale frångick mina principer att alltid anknyta till Thailand på något sätt (titeln på bloggen kräver ju nästan det), så kommer här lite mer Bale-fakta med thaismak.

Filmen "Rescue Dawn" spelades in i bland annat Thailand. Bale spelar där piloten Dieter Dengler.

Bale om filminspelningen:

"You're in Thailand, you've got these crazy ass Thai chopper pilots who are willing to do anything and they're saying that they're all setup with a stunt guy and I'm there and I said, 'Why can't I do it?'"

Hans favorit i Thailand var gräshopporna:

"They sell a lot of bugs you can eat, fried bugs and things, which I really took to and enjoyed eating,'' he says, adding grasshoppers were his favourite.

It really just tasted like a very crispy french fry. I would head off to the markets at night time and I wouldn't know what I was eating half the time.''

Sådär, nu känns det bättre!